Programförklaring

Bloggosfären, för att inte säga hela det världsomspännande intranätet, är översvämmat av pretentiösa, förnäma, målande och självframhävande beskrivningar av hypeade och uttjatade restauranger, vi erkänner oss medskyldiga. Den här bloggen är en reaktion emot att fokus hamnat löjligt avlägset ifrån det som verkligen betyder något, det som ätande och uteätande i synnerhet, i sin allra innersta kärna handlar om: Smakar det eller smaker det inte…..GOTT!?!?!?

Vi har tröttnat på att betala tre tusen för att äta på de stora berömda omtalade krogarna. Det betyder inte att vi inte anser de allra största, otroligaste, mest fantastiska matupplevelserna obetalbara, för det gör vi. Men hur ofta är det på en fancy fininrättning man finner sig själv och sitt matmedvetande knockade nere på golvet undrandes vad fan som hände? Nej precis, som allra bäst blir det när man slinker in i den där hålan man aldrig hört talas om, när kyparen först efter en djup suck klämmer in ett bord mellan toaletten och ett av de högljudda stammisborden. Där man måste förtjäna god service och i utbyte får en fantastisk kväll med underbar mat. I bästa fall vill säga, vi springer på bottennapp också, många bottennapp, men det är ett pris man får betala.

Här berättar vi om högt och lågt, gott och mindre gott, förhoppningsvis endast i undantagsfall verkligen inte gott över huvud taget. Skriver vi om Oaxen Krog, Djuret, Råkultur, Fäviken, Bastard, Trio eller något annat hippt hak så är det med en stor dos ironi, fokus kommer ligga på ställena vi helt oplanerat och otippat trillade in på en regning höstdag. Mer troligt är att vi tar upp det där festivalhaket som säljer oxfilérullar med beasås och varm tomatsås (ja precis, där det brukar ligga den där härliga sura odören som ett tjockt täcke över omgivningen).

Håll till godo, vi utesluter inte att ta upp fler i gemenskapen. Men bara de som är intresserade av att bidra till en ökad kunskap om alla små hålor och låtsasrestauranger som lever sina liv bortom strålkastarljusen.